Varg!

För några dagar sedan var den någon som såg varg bara ett par hundar meter från där vi bor!!! Förutom att det är läskigt nog så var jag och Simpley ute och gick just där vargen sågs, precis vid den tidpunkten. Jag har räknat ut att vi kan ha varit allt från bara några meter till max 100 meter ifrån den!!! Jätteläskigt!!!! Jag är så lättad att jag bara hade Simpley med mig, han går max 10 meter ifrån mig och lämnar sällan stigen.

De senaste dagarna när jag varit ute med alla hundarna i skogen har Milo och Luna fått gå i koppel. Inte för att Luna springer iväg men hon går gärna lite för långt bakom oss emellanåt. Jag har även pratat med hundarna hela tiden eller sjungit, allt för att vargen ska höra oss på långt håll om den nu är kvar i vår skog.

Egentligen tror jag knappast att den är kvar, vår skog är rätt liten och där finns inte speciellt mycket vilt, men jag kan ju inte vara helt säker.

Simpley ligger alltid ute och sover vilket jag inte alls tycker om med tanke på vargen. Jag försökte hålla honom inne första kvällen men han blir som en osalig ande, vankar från dörr till dörr och gnäller. Så jag gav upp, han får ligga ute och sova, han ligger trots allt precis utanför dörren.

I övrigt är det lugnt på hundfronten. Körde dock ett kortare agilitypass med både Simpley och Milo i förra veckan. Ingen av hundarna har tränat agility på jättelänge. Simpley trodde inte det var sant att han skulle få träna men blev överlycklig. Jag byggde en velodrom med två långa, böjda tunnlar och två hopphinder mellan på varje sida. Väldigt basic för Simpley men det är precis vad han behöver nu, att få känna att han orkar och få upp självförtroendet. Han fick ha ribban på 15 cm. Vi sprang ett par varv med lite variation och handling. Han älskade det, men blev trött fort vilket jag visste att han skulle bli. Men det känns skönt att jag så smått kan komma igång med honom igen!!

Med Milo kändes det som om vi tog vid där vi slutade. Han sög fint mot tunnlarna och sprang självständigt.