Fler foton på Milo

Än så länge har Milo bara fått bo in sig hemma och utforska sitt nya hem med omgivning. Det är inte helt lätt att fota honom eftersom han kommer rusande så fort jag sätter mig på huk. Men här kommer i alla fall lite foton på honom.

Det är så här man oftast ser honom, full fart!!

De andra två snyggingarna är inte bortglömda...

Milo

Vi hade egentligen inga planer på att skaffa valp nu. Men när Anki ringde och berättade att det fanns en hanvalp utöver det vanliga som kunde bli vår om vi ville, hade vi svårt att motstå. Så i onsdags flyttade "Moorwood Carribean Night Fashion", kallad Milo (med betoning på i:et) hem till oss.

Redan på den fyra timmar långa tågresan hem från Södertälje visade han vilken liten tuffing han är. Alla som ville klappa honom försökte han leka med, bet dem och körde med tassarna. Han kom även på att det gick att klättra mellan sätena till dem som satt bakom och sno saker som de hade på sina bord. Han hade fullt upp hela redan hem!!

Väl hemma när vi släppte ut de andra hundarna, hälsade han på dem i kanske 1 minut sen startade han en vild dragkamp med mina byxben. Hur cool som helst! Senare på kvällen hade han följt med husse ut och på egen hand (medan husse var ute och gjorde annat) utforskat stallet och andra skrymslen i mörker!!Han är helt orädd för allt, vilket jag tycker är helt underbart! Idag rusade Simpley fram och skällde på två plastpåsar som låg i ett hörn på gården. Luna och Milo rusade också dit. Simpley och Luna stannade två meter ifrån och skällde, Milo rusade rakt fram till påsarna och bet i dem. Tur att de vuxna hundarna har fått någon som kan hjälpa dem när det vankas fara;)

Både Luna och Simpley är helt fantastiska med honom! Luna visste jag skulle vara hård men rättvis mot honom. Simpley däremot överraskade mig totalt. Han har tidigare när det kommit hem valpar varit rätt stygg mot dem. De har inte fått gå på vissa mattor, lukta på visa saker mm. Han har styrt och ställt med dem och riktigt visat vems hem det är och vem som är äldst. Men mot Milo har han varit helt fantastisk!! Till och börja med ignorerade han honom totalt, vilket jag var mer än nöjd med. Men nu ser han till och med efter honom! När Milo går på sina egna små upptäcksfärder följer Simpley med honom och tittar vad han gör, när jag sen också kommer, lämnar Simpley över ansvaret till mig. Och idag tog Simpley en leksak i munnen och ville att Milo skulle jaga honom. Så har han aldrig gjort mot en annan hund tidigare. Så det känns så himla bra. De är ett härligt gäng, de tre!!!

Kort och gott har Milo verkligen funnit sig till rätta från det ögonblick han kom innanför dörren. Han är en cool tuffing, självständigt men ändå väldigt följsam och helt galen i byxben (eller bara ben duger också för den delen, men det gör så förfärligt ont att där går min gräns...).

Medan Simpley står och hoppas på att jag ska slänga ogräs som han kan jaga (alltid redo)...

...ligger de två svarta hundarna i skuggan och vilar

Varberg

I torsdags kväll åkte vi till Varberg för tävling. Jag har som sagts tidigare svårt att fokusera och hålla ihop ett helt lopp när det börjar bli kväll men i Varberg lyckades vi riktigt bra. I agilityklassen fick vi tyvärr en tråkig rivning men hoppklassen nollade vi och kom på en tredje plats. Det jag är mindre nöjd med under det loppet är den vida svängen efter den gula tunneln på slutet samt Simpleys fart i slalomet.

Farten i slalomet gäller generellt för alla hans lopp. När jag kollar på alla filmer från våra tävlingslopp syns det tydligt att han hade kunnat trycka på mer i slalomet. Extra tydligt blir det då vi ska tillbaka igen efter slalomet, som i hopploppet i Varberg. På de flesta hundar hade det nog hjälpt att peppa och hetsa men Simpley lägger av helt om jag gör det, så det är inget alternativ. På träning märker jag direkt om han är trött just på slalomet, då promenerar han nästan genom det och kan till och med helt stanna upp för att ta en micropaus och sen fortsätta igen. Det är som om slalomet kräver enorm tankeverksamhet för honom. På tävling tycker jag dock inte att han borde hinna bli så trött. Det tål att funderas på och testas om jag kan hitta ett sätt att få honom att öka farten för vi tappar en hel del tid där:(.

Lathund och hundbarn

Jag har aldrig sett Simpley som en lat hund utan en hund som hänger med på allt, bara det händer något är han glad. Men på senare tiden har han faktiskt blivit lite lat... Han har aldrig varit förtjust i promenader, han går alltid ca 1 meter efter mig och viker inte av en millimeter ens för att nosa (tilläggas kan att han för det mesta går lös). Men nu på senare tid tänker han inte ens följa med när jag går!! Han sätter sig ner när vi kommer ut på gården och sitter kvar tills jag kommer utom synhåll. Då kan han inte låta bli att följa med...

Han har även fått idén att han inte vill träna agility om det bara är han och jag som tränar och det är lite, lite för varmt. För varmt för Simpley det är typ över 10 grader och sol!! Har vi träningskompisar så är han taggad till tusen och ska köra, men är vi själva är det minsann inte lika roligt och då springer han bara iväg och lägger sig i skuggan och springer bara på halvfart när jag försöker göra något, och då känns det inte så meningsfullt att träna...

Så visst är han lite lat allt! Men sen skulle han i och för sig kunna springa efter pinnar i timmar fast det är 25 grader varmt om han fått chansen...

Felicia å sin sida tror nog att hon är en hund. Hon älskar att äta Simpleys matkulor. Han å sin sida är bara glad att någon äter upp maten åt honom så att han slipper. När jag säger till Felicia att det faktiskt är ganska äckligt, tar hon en näve torrfoder, stoppar i munnen, tittar trotsigt på mig och säger "mmm". Som godis efter maten äter hon helst av allt Denta stix i småbitar. Och vad ska man med bestick till när man kan doppa ansiktet i tallriken och stoppa maten direkt i mun utan vare sig händer eller bestick?

Vi har återigen varit på Ystad djurpark och Simpley kan numera skryta med att han kan skrämma slag på lamadjur bara genom att uppenbara sig! Måste ha med hans storlek att göra;). Lamadjur använder man för att vakta t ex får mot vargar och andra rovdjur så nog tror man att de ska vara ganska orädda. Simpley gick inte ont anande utanför lamahägnet då ett lamadjur stirrade mycket skumt på honom (Luna gick också där men det var Simpley den fokuserade på). När Simpley vände blicken mot djuret vände det tvärt och sprang i full karriär åt andra hållet. Den hade så bråttom iväg att den sprang ner två strutsar som stod i dess väg. Så nog måste lilla söta Simpley se lite farlig ut!:)

Förutom att skrämma lamadjur passade hundarna på att skaffa sig fler bekanta. Luna blev kompis med en åsna som fattade tycke på henne och försökte följa med oss när vi gick därifrån. Simpley fick direkt en kompis i ett dvärg shetlandsponnny föl. Den tyckte nog att de såg likadana ut, samma färg och allt:)

  Elanden var också framme och hälsasde på hundarna, tyvärr han jag inte riktigt upp med kameran i tid.

Bad

Nu när det är så varmt blir det bad varje dag för oss människor, i poolen eller i sjön. Igår var det av till Sövdesjön med Gunillas och mitt gäng. Simpley älskar att springa i vattenbrynet och jaga pinnar, men han vill absolut inte gå längre än till magen. Luna vill helst inte ens doppa tårna utan springer uppe på stranden. Igår såg hon så varm ut att jag tog ut henne en bit i vattnet. Hon blev inte precis överförtjust men tyckte nog det var helt ok. Efter två "doppningar" sprang hon mestadels på stranden men även delvis (med några tår i alla fall) i vattnet:)

Halmstad

Förra helgen bar det av till Halmstad för tävling. Båda dagarna hade jag ett lopp på förmiddgen och ett runt 18/19 på kvällen, lång väntan mellan loppen med andra ord. Båda förmiddagsloppen, ett hopplopp och ett agilitylopp nollade vi! Tyvärr svängde Simpley åt fel håll runt hinder nr 2 i söndagens agilityklass och detta kostade oss ganska mycket tid. Båda kvällsloppen, framför allt söndagens, blev ganska kaosartade. Jag har en dotter som är extremt morgonpigg så jag är van att gå upp vid 4-5 på morgonen, vilket gör att jag är ganska trött på kvällarna. Jag trodde nog att jag skulle vara bättre på att samla ihop mig, det rör ju sig ändå bara om 30-40 sekunder man ska ha fullt fokus, men så var det inte. På lördagen glömde jag var slalomet stod och jag kom inte på vad jag skulle säga, så jag skickade honom rakt upp på A-hindret. På söndagen kom vi bara några enstaka hinder sen blev det inte ett endaste rätt.

Men jag är i alla fall nöjd med 50 % felfria lopp! Det har aldrig hänt tidigare och nog bir det tätater och tätare mellan våra nollade lopp:)

Nya familjemedlemar och nya bekantskaper

Jag är ingen flitig bloggare numera. Vid denna tid på året gör jag jättemycket kul tillsammans med hundarna som jag gärna delat med mig av men problemet är att jag aldrig får tid att sitta vid datorn. Får jag en timme i veckan över till detta är jag nöjd. Så jag får helt enkelt visa ett urval av det vi gör:)

Vi är flitiga besökare på Ystad Djurpark nu när de har öppnat för säsongen. Alla uppskattar detta! Felicia så klart, men även hundarna. Simpley gör ingen skillnad på stora djur som kameler eller små djur som surikater, alla är potentiella lekkamrater. Han har flirtöron, piper och viftar på svansen åt alla. Luna är lite mer selektiv, vissa djur bryr hon sig inte om, medan andra gillar hon skarpt, t ex som på fotot nedan där hon hälsar på en angoraget. Det var en sälskaplig get som uppskattade hundarna lika mycket tillbaka:)

Hemma på gården har vi numera en höna med sju kycklingar. De är lite svårfotade då de gärna håller sig i skuggan i sin fina hönsgård. Men fina är de och vi tycker alla de är lika roliga att titta på:)

Skogen hemma är full av liljekonvaljer! Så de senaste veckorna har vårt hus doftat av denna fina blomma eftersom jag inte kunnat låta bli att plocka bukett efter bukett. Simpley ligger ganska otåligt och väntar medan jag plockar, men fint ligger han i alla fall...