Officiell debut och agilitycert

Igår var jag i Danmark och tävlade med båda hundarna. Det var officiell debut för Simpley och lite speciellt eftersom det var i hans gamla "hemland". Dagen började med en svår hoppbana. Simpley var inte riktigt fokuserad när vi gick in på plan, han hade så mycket att stå i utanför plan som att hälsa på hundar och titta på allt som hände runt omkring. Dessutom var han inte beredd på att underlaget skulle vara en hal matta. Allt gick ok fram till slalomet. Kan hända att jag blev lite för stillastående så att det blev fel, men fel blev det i alla fall två gånger. När han väl var inne i slalomet märkte jag att han var frustrerad för att det var halt och han inte kunde köra på så fort som han brukar kunna. Platten, som var efter var av tyg, vilket vi inte har i Sverige och på något sätt snurrar Simpley in sig vid utgången och hittar inte ut. Efter lite stök så kommer han dock loss. På grund av underlaget missar han ett hinder i en sväng, det är helt enkelt för halt så han kan inte svänga och ta hopphindret utan tvingas springa utanför hinderstödet, jag fortsätter bara springa och vi blir diskade. Sen blir det lite snurrigt på slutet men linjen där var svår för Simpley och jag var sen i mitt byte.



Nästa klass var en skojklass. Den var bara öppen för klass 1 och 2 hundar och innebar att det inte fanns någon referenstid utan den som kom närmst en tid som domaren tänkt (som vi inte visste) vann klassen. Eftersom det inte fanns någon referenstid (och därmed ingen maxtid) fick vi inte springa klart banan efter disk:( Förstår inte varför det heter skojklass då!!! Jag vill alltid satsa allt jag kan när jag springer och tycker det är viktigare att hunden springer fort och har bra tryck framåt än att det blir rätt. Simpley springer lätt förbi hinder när det går lite för fort, jag brukar strunta i det och bara springa vidare, ser ingen mening med att ta tillbaka. Men eftersom man inte fick springa klart om man diskade sig så blev blev jag nästan "rädd" för att det skulle bli fel och handlade som en kratta. Vi diskade oss när Simpley tog fel tunnel. Jag får ta på mig det felet, handlade som sagt som en kratta...



Agilityklassen däremot var en öppen, trevlig klass 1 bana. Enda gruvsamma var att bordet var med!!!! Ingen av mina hundar har någonsin tränat på bordet. Min plan blev att fösöka bromsa honom innan han hoppar upp så att han inte skulle flyga av direkt och om det blev strul skulle jag bara springa vidare. Vi gjorde ett jättefint lopp och när vi väl kommer till bordet får jag upp honom hur lätt som helst!! Jag brukar leka en lek med båda hundarna där jag upprepar "vänta" och står beredd att springa iväg, när hundarna är taggade till tusen men ändå lugna säger jag "ok" och rusar iväg så de får jaga mig. De älskar denna lek och den här gången räddade leken mig på bordet!!! När jag upprepade "vänta" till Simpley fick han samma uttryck som när vi leker och satt på helspänn med tindrande ögon men inga tendenser att sticka förrän mitt ok!!! Vippan hade sandad yta vilket är mycket halare än de vi är vana vid. Simpley sprang längst ut som han ska men kunde inte riktigt hålla sig kvar på kanten utan gled av precis när den slog i marken. Han kom av sig helt och såg inte slalomet efteråt så där blev det två vägringar. Återigen blev han mycket frustrerad att det var så halt. Men jag är sååå nöjd med agilityloppet. Farten var inte den samma för någon hund pga underlaget men Simpley sprang på så fort han kunde under omständigheterna och han älskar verkligen det han gör!!!



På eftermiddagen var det Yatzis tur att springa två agilityklasser. Han besvärades också av underlaget och var väldigt svårsvängd. Det verkade som om han inte kunde hoppa och svänga samtidigt, han hoppade först och svängde sen. Våra svängar blev också därefter, stora och vida. Efter vippan lästa han inte mitt bakombyte och siktade på slalomet istället för att springa utom i ett hörn. Tappade massor av tid!!! Bordet var med i den här klassen också. Jag visste att jag skulle få upp Yatzi på bordet men hade ingen aning om om jag skulle få honom att stanna kvar. Upp kom han av bara farten. Sen gjorde jag samma grej som med Simpley. Yatzi såg ut som ett stort frågetecken men väntade lugnt på mitt ok. Vi var felfria i mål men med flera vida svängar fick vi ingen bra tid.



Nästa agilitylopp blev också vingligt för oss. Yatzi är ju i vanlig fall en säker hund som sällan missuppfattar mig. Men igår lyckades vi inte synka ihop oss speciellt bra. Vi var nära disk en gång och en hårsmån från disk en annan gång. Precis som förra klassen hoppade Yatzi först och svängde sen. Det kan bero på att vi har tränat mycket uppbyggnad i vinter och enkla agilitykombinationer men inte så mycket svängar och inte hoppbommen på tävlingshöjd. Så dessa muskler hade nog glömt bort sitt jobb lite...



I vilket fall, hur det nu kunde komma sig, tog vi ett cert på detta lopp!!!! Duktiga lilla Yatzi!!!

Grattis till Susanna och Zorro som tog ett hoppcert på sin första tur utomlands:))